saramarie

Sitter i detta nu i en lyxig buss med stora svarta skinnstolar med nedfällbar rygg och "fotpall". Svensksyndromet visar sig tydligt- finns det nog med platser sätter sig alla i varsin, gärna längst in mot fönstret med väskan i stolen bredvid för att försäkra sig om att det inte ska sätta sig någon människa där. Bussen är även konstruerad så att det finns en hel rad med bara en stol, deni.

Åkte med tåget klockan 05.08 imorse, pussade på min martin tusen ggr med tårar i ögonen, jag hatar "avsked".

06.45 gick bussen från gbg och nu sitter jag här, har tvingat i mig en macka till frukost och känner mig faktiskt inte alls så glad över att åka o jobba. Jag som i en vecka mått dåligt över att dom inte ringt o vill ha dit mig vill nu inget hellre än att stanna hemma hos min älskling och familj. Konstig jag vet men av någon anledning fick jag genast ont i magen och blev toknervös när espen ringde igår och ville att jag idag skulle komma på båten - fantasy - i oslo. I en vecka ska jag vara där, inte så farligt egentligen men jag vet inte vart jag ska vara och jag vet inte om jag hittar på båten längre och oh - jag är nervig!

Jag inser mer för varje stund med min babe att han och jag är så rätt för varandra. Vi bråkar mkt sällan och har det bara allmänt bra tillsammans. I helgen hade vi det kanon med de blivande föräldrarna fia o christian. Dom har varit ihop lika länge som mig o martin, alltså snart 4 år.
Helt sjukt länge och helt underbart! <3.
Saknar dig redan min bästa!

Nu ska jag kolla på något avsnitt av entourage tror jag minsann. Ska bli spännande, tack för hjälpen med datorn o de merris!

Ha de fint i Sverige i en vecka=) Pussssssss / Sara



Mina underbara älsklingsvovvar <3