saramarie

Ett telefonsamtal, en liten lapp från då.
Just nu är jag inte den gladaste människan på jorden, trots alla mina vänner känner jag mig så ensam och sårbar. Såg på en film, grät för att den var så fin och så sorglig.
Ibland måste man nog tillåta sig själv att må skit. Hade världens bästa helg med världens bästa människor, så vaknar man denna söndagen är bakfull och har feber, sängliggandes hela dagen.
En halvtimme var allt som behövdes för en ganska fin saga att ta slut, för att jag är jag.
Vill visa känslor, vill få ut dom.. kan bli för mycket, blev för mycket.

:(