I will survive!

Ja nu känns det lite som att all kommer ordna sig till slut.

Hade ännu en galen helg med fest gånger två! Vilken partyprisse man blivit men jag gillart :). Fredagen bjöd på förfest hos Ankan, tänkte ta det lite lugnt. Dock har jag fortf inte lärt mig att man blir kanuun av att sitta drickandes ett jäkla tag o sen när man reser sig BAM så är man snurrigare än den där sprätt!
In på husaren genom att gå före i kön, ankan lämnade oss ganksa snabbt men vi shäjjkade vidare natten igenom och slutet blev lite känslosamt men man kan minst sagt säga att det löste sig på bästa sätt. MUMS!
Underbart att deepa ut med min underbara Larson då, värt guld hjärtat <3.

Lördagen, den väldigt efterlängtade lördagen :). Vaknade givetvis aaaaningens bakfull, hade lite svårt att få i mig frukost men efter en heeel del soffliggande så kände jag mig ändå relativt redo! Upp till Lisa redan vid 16tiden för fix o trix.. målade mig illröd o fixade min hjärter kung. Folk ramlade in o till slut var vi 53 st i kortleken. Smörgåstårta o snacks sen var det dags att bli upphämtade av vår egna buss för att ta oss ut till wrågården. MASSA folk var det där och man stimma mest omkring där askalas o hälsade på alla o dansade. Hade iaf myycket trevligt :), denna kväll slutade dock också lite väl dramatiskt men det löstes under söndagen så det gör ju inget nu.

Ojojoj, trodde jag var helt ok men på söndagen var jag sliiiiten alltså. Match på det, kändes som de segaste 90minuterna i mitt liv. Damn! Vann gjorde vi iaf med 6-1 vilket ju var skönt.

På fredag väntar äventyr <3.

Peace&Love/ S.



Från kräftskivan, jag o daniel i slickadkattlookaliken :)


Vad jag vill vs. vad jag borde göra

Vet ni hur himla svårt det är att vilja en sak man verkligen inte borde?
Att veta att en person mår bra när man kämpar som en idiot för att inte skicka det där smset eller vilja ses är sjukt jobbigt, för det är ju vad jag borde men inte för den sakens skull det jag vill.
Varför kan man inte vilja samma saker jämt, vad lätt livet vore då! Kanske tråkigt dock.
Men två ggr nu på två dar har jag gjort vad jag velat ist för det jag borde och efteråt blir jag alltid lika förbannad på mig själv och min värdelösa jäkla självdisciplin. Någon som vet hur man förbättrar en sådan?
Åh så trött jag blir på mig själv.

Just nu ser jag fram emot lördag väldigt mycket, kommer garanterat bli bra med så mycket olika människor. Har det senaste halvåret/året insett hur jäkla kul det är att träffa nya människor. Finns så många historier och alla tänker så olika. Tycker även om att träffa folk man inte ser så ofta, catcha up lite :).
Ödlsa inte massa tid och energi på att hata, det är så onödigt!



Jag kanske inte mår 100% bra än, för sånt här tar tid för mig.
Jag mår dock okej nu och det ser jag som ett framsteg.
Jag gillar att veta att du mår bra nu!
Det var allt för idag.
Peace
Sara


100% eller bara 90?

Först och främst vill jag tacka alla underbara som kommenterade på mitt förra inlägg, det värmde verkligen! Jag lovar att jag gör mitt bästa hela tiden och ärligt talat känns det bättre och bättre så länge man bara sysselsätter sig med annat hela tiden. Tusen tack <3

Helgen har varit kanon! Haft Craig, en engelsman som vi träffade i Australien här och det blev fest både i fredags och i lördags. Fredagen bjöd på förfest på bowlingen (som jag för övrigt vann ;P) sen vidare till syrran med totalt urflippat dansgolv för att avsluta med helkväll hos Ralle som var mycket bra skit, sen gick vi hem i ööösregnet jösses!

Vaknade med fin huvudvärk i lördags och började förbereda oss inför den kvällens bravader: Kräftskiva i lunkans stuga! Frukosten gick med nöd o näppe ner, sen slöa jag o craiggan rejält ett tag till innan det var dags att besöka systemet och sådant viktigt innan avfärd. Våfflor intogs också, mamma Marie skämde bort oss :).
Vid halv 4 drog vi iväg till stugan mitt i ingenstans utanför bollebygd, och vilken kväll/natt vi hade! Craig hade aldrig ätit varken kräftor eller räkor innan så det var en ganska rolig syn :P. Hattarna var på, snapslåtarna lät underbart fint, det åts och tog korts och efter en allsång med hosianna davids son kände vi att det var dags för ett bad, av me klärna o hoppa i bara, dock kom alla andra efter ett tag så syrran fick rädda mig med en handduk haha! Ett bad blev senare ett till, för att ännu senare bli ett till. Mellan baden var det sång, dans och skratt. Skrattade så jag grät åt lunkan och hans fantastiska engelska. Sen somnade vi gott 4st på två madrasser, dock hade tydligen martin inte fått så stor plats sorry :P.



Har fundilurat lite på det här med utbildning det senaste. Känns som att det är dags snart. Hur tusan ska man som 22åring veta exakt vad man vill jobba med tills man är 65? Givetvis går det att sadla om men i ärlighetens namn är jag inte en människa som älskar att plugga så om jag tre år senare kommer på att jag inte alls vill bli socionom, ska jag läsa lika länge till då. Huvva, det vill jag inte tro att jag kommer göra.
Tror dock att man känner ganska snabbt om man är intresserad utav ämnena eller inte, ja jag hoppas det iaf.
Jag kommer troligen hamna i jönköping då det känns lagom för mig, inte för stort och inte för långt hemifrån - jag är ändå en galet familjekär person som inte vill flytta fööör många mil bort men ändå vill bo där jag studerar.

För övrigt längtar jag tills på lördag, det kommer nog bli galet bra med massa bra folk.
Jag längtar inte till en mörk grå ensam höst, det gör jag verkligen inte.
Ordet ensam och Sara Dahlin klickar inte.
Så ska det inte bli.
Kärlek//
sara


Värsta eller Bästa sommaren?

Den här sommaren har varit ehh, intressant.
Kom hem i början av den, 29 maj närmare bestämt. Skulle då möta min familj igen efter 5månader vilket såklart var känslosamt, men det värsta var att jag skulle möta Martin, killen jag spenderat natt och dag med i 4,5 år med lite undantag för Norgeflytt o Barcelonaresa bland annat. Vi var tillsammans när jag åkte och inte tillsammans när jag kom hem. Hur hanterar man vardagen då?

Det har gått åt skogen alltihop. Alla fester utom en eller två denna sommar har blivit kaos, fast alla har inte slutat dåligt, dock alldeles för många.
Deeptalk bråk vänner ovänner deeptalk bråk vänner ovänner.
Så har det hållt på.
Jag är medveten om att jag betett mig som en idiot flera ggr men har även fått massa skit själv.
Jag klarar inte uppbrott, verkligen inte.
Nu har det dock gått för långt och det är över, det måste vara över nu.
Orkar inte med mer tårar, igår kände jag att jag inte var värd det.
Jag är värd att må bra!

Har även insett denna sommar att jag har underbara vänner som ställer upp som bollplank för mina känslor! Har även några som går igenom samma sak och det hjälper att prata med dom.
Gamla goda vänner och en hel del nya underbaringar. TACK för allt.
Ni vet vilka ni är <3



It´s over now.
But I remember every single day with you.
They´re over now...


Brunetten, still weird.



Hoppas ni gillar det, I know I do ;).
haha.
Har haft en dag i skövde med anabanana o denise - crazy girls minst sagt.
Vi är ett grabbigt gäng!
BUUUUURP!!
Jag hatar min hjärna sometimes.
Tack för idag, slut för idag.